



I söndags var vi upp till skogskojan för att njuta av det härliga vädret och finfrämmandet från Stockholm. Judith fick åka med på skotern några varv runt stugan och efter detta är hon fast på riktigt i skoterträsket. Så fort skotern stängdes av så bröt Judith ihop, la sig ner över skotern och skrek. Det var bara att starta skotern igen och runt runt runt kördes det. Proceduren med att Judith bröt ihop efter att skotern stängdes av upprepades gång på gång tills mamma Sara satte ner foten och sa att det faktiskt fick räcka med skoterånger för denna dag. Jag vet inte vem eller vilka som grundlagt detta beroende för skoter men jag misstänker att deras namn börjar på B och slutar på -erggrens.


